Sitting on a cornflake, waiting for the van to come.

Till min basgrupp som inte verkade förstå vilken sång jag försökte sjunga i biblioteket igår:

Dagens nyhet

DN idag:

Skattesystemet har blivit ett svåröverskådligt virrvarr

No shit!? Väntar fortfarande på resultatet från skatterättstentan med svettiga händer och alternativa karriärer i blick.

Taekwondo

En annan sak jag gillar starkt (utöver cupcakes och dagteve) är att ha nött bort nästan all hud under stortårna och samtidigt vara så uppvärmd att man utan problem skulle kunna sparka sig själv i näsan.

Ode till dagteve

En sak som är lyx över all annan är följande: Dagteve. Att få strosa runt hemma i fullt dagsljus iklädd pyjamas och dricka kaffe framför McLeods döttrar är så underbart att jag saknar ord.


Igår satt jag och njöt framför Martha Stewart och blev på köpet så inspirerad att jag 1) vattnade blommorna för första gången sen jul och 2) bakade...

...cupcakes!! Eller muffins för all del.

Sjukt goda är dom också, tyvärr.

Nu: Tillbaka till verkligheten som går under namnet "Offentlighet och sekretess"
Sen: taekwondo
Senare: mer offentlighet/sekretess och kanske en och annan muffin

Jag vill inte veta. Faktiskt.

Återigen har Facebook tagit sig friheten att fråga folk saker om mig som jag inte vill veta svaren på.


Helt seriöst: jag vill inte veta. Skulle jag vilja veta vad folk tyckte om min eventuella lösaktighet så skulle jag fråga. Alternativt vara riktigt lösaktig och inte bry mig ett skit.

Tre frågor ploppar upp:
1. Varför gör Facebook såhär?
2. Hur får man bort det?
3. Är det kanske dags att untagga sina bilder, avsluta sina vänskaper och lägga ner?

Dexter och Hannibal - släng er i väggen för här kommer...

GRANDÖDAREN!!

De anhöriga misstänker att "det kan vara nån som hatar granar".

Jag vill veta och jag vill veta NU; vad gör polisen åt saken? Och var är föräldrarna?

Tentaplugg 2.0

Universitetet är numera mitt hem. Jag sover bland folk utan att skämmas. Går runt i tjocksockar i biblioteket och har min "privata" toalett i källaren för mer privata ärenden. Mobilen har lärt sig att när jag skriver "8" följt av "2" i ett sms så betyder det "UB" och inte "ta" (vilket annars torde vara det vanligare ordet).

Jag säger ord som "hänförligt" och "torde" som om det tillhörde mitt vanliga vokabulär.

Följande hände, på riktigt, inatt:
K vaknar mitt i natten och ser fjärilar i taket. Förundras för ett ögonblick men kommer plötsligt på att hon är klarvaken och funderar på om hon ska passa på att lära sig nånting när hon ändå inte sover.

I en annan del av stan har I vaknat och satt sig för att studera. Klockan är två på natten.

I en tredje del av stan ligger jag och sover och drömmer. I drömmen är det morgonen på Dagen D och av någon anledning har jag rökt på. Och synden straffar sig själv för nu har jag glömt det svenska språket. Jag kan juridiken men förstår inte frågorna.

Jag kan inte med ord uttrycka hur skönt det ska bli när skatterätten är klar.