Vi drar till fjällen

Ett kort blogginlägg innan jag drar norrut. Idag har jag:

• shoppat upp större delen av min budget om inte hela
• köpt nya skor för första gången på ETT ÅR
• glidit igenom ett seminarium helt smärtfritt utan att ha pluggat speciellt mycket alls
  
• crashat syrrans dator (om man nu inte tycker att det känns helt naturligt att luta huvudet nittio grader åt vänster för i sånafall har jag förbättrat hennes bärbara avsevärt)

Imorgon hoppar jag på tåget och dyker inte upp igen i Umeå förrän nån gång nästa vecka.

Studie i brott

Idag har varit en studie i brott. Jag började galenskapen med en baguette av vitt bröd till lunch och fortsatte hämningslöst med att till middag äta vit pasta. Och jag skojar inte, jag känner mig verkligen olydig när jag äter "fel" sorts mat. Som att GI-polisen skulle stå på lur bakom kylskåpsdörren med sina fullkornsbatonger redo att kasta mig i Atkins-finkan. Där jag får leva på vatten och bröd. Bröd som är så sprängfullt med fullkorn att det mest består av bark. Och småsten.

Sommar

Vilken sommardag det var idag alltså! Jag tog några fina bilder från när vi låg och solade vid dammen på campus som jag tänkte lägga upp här. Tyvärr så är min mobil konstig och nu är alla fina bilder fången i min Samsung utan möjlighet att komma ut. Så istället ritade jag av bilden i paint. Såhär:


Nej, jag har inget liv. Och ja, jag borde verkligen skaffa mig ett.

Snabba fötter och trötta hjärnor

Att det ska vara så svårt att samarbeta med folk ibland. *suck* Men det är väl, som kloka vänner säger, lika bra att man lär sig för det är dessa man kommer jobba med i framtiden. Om man nu inte skaffar sig ett jobb som eremitjurist på toppen av Mount Everest förstås. (Vilket börjar låta mer och mer lockande...)

Idag gick allting bara så segt. Planen var att skutta iväg till universitetet klockan nio på morgonen, men helt plötsligt var klockan halv elva och jag var ännu inte påväg. Det satte liksom trenden för dagen och sen gick det bara utför. Jag tror jag måste lära mig det faktum att själva vistelsen på skolan inte automatiskt medför inlärning.

Har dåligt samvete för min bristande ambition och det ska bli skönt att emigrera norrut i helg och bara glömma allt vad allt heter för en stund och bara vara... discovärd.

En pedal kort

Jag och cykeln är nog inte meant to be. Igår fick jag proffshjälp med att byta slang (inte så svårt som jag hade trott) och kunde gladeligen rulla ner till Sara och årets spex. Men jag hann inte mer än påbörja hemfärden när pedalen lossnade och den här gången för gott. Så nu står min kära rosa flamma fastkedjad utanför Vattenfall i väntan på bärgning. Suck.

Dagens fundering: Är det normalt att det ska ta 10+ (and counting...) mail för att besluta om en tid att träffas?
Dagens nyttighet: Fem planerade kilometrar i joggingskor

"What was I zinking!?"

Vet inte riktigt hur man gör för att lägga in ett filmklipp sådär snyggt som vissa kan men det här skulle jag ha lagt upp lite snajsigt om jag bara visste hur. Det är en stå-upp-komiker som jag snubblade över en kväll för några månader sen på SVT som är fantastiskt rolig! (Ingen svensk text tyvärr, men om man hänger med ändå är det skitkul.)

"Ze zings you do to me, Im so sore, even my toenails..! Leave me alone!"
"Come on... you know you wanz eet!"

Jag och pojkvännen har kollat det här klippet (och andra) så många gånger att vi numera kan fylla i varandras sporadiska Moran-citat. Lite skrämmande, jag vet.

PS. Den som gillar DM bör även kolla det här då ämnet är kvinnor/män/förhållanden. DS.

Time-out

Hoppsan, där bröt jag (för andra gången) mot mitt löfte att uppdatera minst en gång per dag. Så kan det gå. Orsaken? Några vilodagar från allt vad måsten heter. Jag avvek från universitetet under torsdagen vid 14-tiden och har ännu inte återfunnits. Ibland måste man bara ta lite time-out.

Nu: läsa sista kapitlet i the wire in the blood (icke-kurslitteratur!! Kors i taket!)
Sen: film hos systra mi
Imorgon: beach volley med pojkvän & co.

Teamplay

"Sportig" är väl kanske inte ordet folk beskriver mig med och jag ska villigt erkänna att jag aldrig varit mycket för lagsporter. Speciellt inte fotboll, innebandy eller andra såna sporter där det krävs samarbete kombinerat med bollsinne. Jag var den som på skolidrotten placerades längst bak som bakre back för att göra så lite skada som möjligt. Kampsporter (och andra solovarianter) däremot är hur kul som helst, där får man kämpa och man har bara sin egen kropp att komma överens med.

Men nu har något hänt. På mindre än tre dagar har jag beblandat mig med lagidrotter av olika slag. Igår var det beach volley som ni vet. Idag gick jag med i ett lag till brännbollsyran. Förutom det har jag lovat Sis att vara med i deras vår-ruset-lag. Que? Jag fattar ingenting. Var är Liselott och vad har jag gjort med henne? Jag antar att det inte finns nåt annat alternativ än att ta med syrran ut i elljusspåret igen så att hon får jaga mig runt Nydalasjön som vi gjorde i höstas. Då kanske jag inte dör efter den första kilometern som jag i mitt nuvarande skick skulle göra.

April april

Men vad är detta?? Klockan sju, när jag ska försöka pressa ur det mesta möjliga av sovmorgonen, gassar solen på mig. Klockan nu, när jag ska promenera fyra kilometer till skolan, vräker snön ner. Det snöar så att det är löjligt! Stoooora snöflingor singlar ner över Mariehem och det är knappt att man ser annat än vitt. Okej vädret, jag förstår att det är april, men ge dig nu!

Sand ute, sand inne...

...sand i trosor, sand i linne. Sand i hals också för del delen. Kära nån vad dåliga vi var! Helt galet. Efter ett tag handlade det inte så mycket om att få bollen över nätet utan mer om att inte få bollen över på någon annans plan. Det gick inte så jättebra, men lika glada var vi för det (även om en och annan försökte gömma sig under sanden när killarna brevid för sjuttiåttonde gången fick avbryta sitt spel för att ge oss tillbaks vår boll). Sjukt kul var det iallafall och S förtjänar en miljon stilpoäng för sina snygga dyka-in-i-nätet-räddningar. ;) Samma sak nästa vecka tjejer?

Fit for fight

Usch, har verkligen inte alls nån lust att bara sitta hemma idag. Jag hade ju bokat pass och allt, men resterna av gårdagens huvudvärksattack har hela dagen lurat bakom ögonen så jag tordes inte träna idag. Vill verkligen inte bli sådär grina-hjälplöst-i-soffan-paralyserad igen. Usch. Hoppas skallen skärper till sig för imorgon blir det nämligen fulspel med brudarna på IKSU:s beachvolleyplan!! Jag har laddat idag med vegetarisk mat (helt logiskt i mitt huvud) och googling på regler. Oh yes. Imorgon ska jag vara fit for fight igen.

Dagens lista

Dagens väckning: solsken
Dagens frukost: nybakade scones med aprikosmarmelad och te
Dagens duktighet: många kapitel marknadsrätt
Dagens överraskning: huvudvärksattack out of this world som varade i alldeles för många timmar
Dagens "vill ha": ipren
Dagens borde göra: plugga resten av kvällen
Dagens ska göra: plugga en liten stund och sen kolla Wallander

Spinning

Jag har börjat spinna en hel del på senaste tiden. De första gångerna ångrade jag mig så fort uppvärmningen satte igång, men nu känns det riktigt kul att ge järnet och känna ögonbrynens funktion. Jag funderar till och med på att köpa såna träningsbyxor som alla spinningveteraner använder, alltså: svarta, skittajta och som slutar nedanför knät. Men utan den där grymt sexiga vadderingen som vissa hardcorespinnare har. Nånstans måste man ju dra gränsen.

Jag och K diskuterade igår vilken idiotisk träningsform det egentligen är. Utomhus är det äntligen vår med ljumma vindar och kvällssol. Inomhus, i IKSU:s spinningsal, är det mörkt och trångt med luften fylld av svett från tidigare pass. Och ändå tränger vi ihop oss där, ett femtiotal människor, utrustade med vattenflaskor och handdukar för att i 70 minuter cykla på stillastående cyklar, alla med blicken fäst på den vältränade och superhurtiga masspsykosledaren längst fram.

Vårplugg

Det är helt otroligt vad lite sol kan göra. Den kan göra mig alldeles knallröd på bröstet. Den kan också få folk (läs: mig) att helt ogenerat hala fram sina bländvita ben inför folk. Den kan också få tentaplugg att kännas hur trevligt som helst. Heja solen!Sen kan jag inte låta bli att förundras över staden jag lever i. Hemma så består klottret av könsord och en och annan felstavad åsikt typ "åke är sturd". I den politiskt medvetna veganvänliga staden Umeå däremot... Vad betyder ens "semipresidentialism"??

Hushållsnära tjänster

Vad kostar det att ha en städerska? Det kan ju inte vara speciellt mycket. Jag har fått intrycket att det är jättevanligt att ha någon som kommer och städar efter en och att det inte alls bara är Deh Fhörnäma Ahdelsfamilierna på Öfvre Öhstermalm som kostar på sig "hushållsnära tjänster" som det så fint heter.

Hursomhelst. Lägenheten har ännu en gång förfallit till en ogenomtränglig röra av hysteriskt kaos. Diskandet sker ytterst sporadiskt och endast vid akut kris, dvs då till och med picknickbesticken är slut. Och eftersom varken jag eller pojkvännen attraheras enormt av att rensa avlopp så duschar vi nu med vatten upp till knäna. Och fast vi är hyfsat städade av oss bägge två så blir det alltid såhär förr eller senare. Vad göra? Viten? Spöstraff? Skadestånd vid underlåtenhet att lägga sin tvätt i tvättkorgen? Suck. Jag antar att vi får leva i kaos tills jag blir så äckligt rik att vi har råd med en svartbetald polska som kan dammsuga våra golv.

Dagens filmtips: Brokeback Mountain. Antingen så är det galen PMS eller så är det helt enkelt en skitbra film som gör att jag fortfarande känner mig sorgsen fyra dagar efteråt.
Dagens fundering: Har Peppe Eng gjort någon av de svenska rösterna till "Smurfarna"? Jag får alltid Smurf-flashbacks när jag hör hans röst.

Uppstyrning på gång!

Jag gjorde faktiskt slag i saken och styrde upp ekonomin. Lite grann iallafall. Bland annat fixade jag billig kurslitteratur till nästa period (pang så var jag fyrahundra spänn mindre fattig) och lade ut annonser på de böcker jag vill bli av med. Och så våldgästade jag ju Manpower tidigare idag angående sommarjobb. Så från och med nu kan saker bara bli bättre. (För blir de sämre så dör jag. Eller så blir jag väl kriminell.) Och med solsken i blick ska jag nu gå och ladda inför morgondagens tenta(!)plugg.

Cykellös, frusen och luspank

Nehej, inte kan jag väl pumpa cykeln idag heller. Iofs hade jag väl inte längtat ihjäl mig efter att få göra det heller, men att det skulle börja snöstorma var väl lite väl onödigt.

Är förresten så infernaliskt trött på att vara fattig student! När en helt ordinär eftermiddagsfika spräcker budgeten, då har det gått för långt. Ska man verkligen behöva få ångest för att man har impulsköpt en macka för 55 kronor?? Måste verkligen styra upp det här.

Nu: arbetsförmedlingen
Sen: leka med kottar (eller nåt annat som inte kostar pengar)

More tea mr bike?

Trött, så trött. Måste hålla mig vaken till CSI. Kan försöka hålla mig medvetande en liten stund till genom att berätta att min cykel nu, efter många månaders gediget utomhusstående, äntligen når upp till (eller egentligen ner till) nivån för en Umeå-cykel. Kriterierna är dessa:

Cykeln bör:

1. vara minst 10 år gammal
2. sakna minst en nödvändig funktion eller del (helst något viktigt typ styre, framhjul eller bromsar)
3. ha blivit utsatt för någon typ av brott
4. bestå av minst 25% rost

Min cykel har sedan länge uppfyllt det första kriteriet och, när pedalerna i höstas ramlade av, även det andra. Strax efter det blev mina handtag stulna. (Skitkonstigt, jag vet.) Och nu äntligen efter en lång och fuktig vinter har vi även lyckats uppfylla det fjärde och sista kriteriet! Lyckan vet inga gränser nu när jag och hojjen inte längre behöver bli mobbade av de andra cyklarna här i stan. :)

Nu: CSI
Imorgon: pump my ride

Med låg energinivå

Jag måste verkligen göra nåt åt sockernivån i min kropp. Efter att ha blivit sockerchockad i fyra dagar är förbränningen (eller vad den nu är som styr balansen i kroppen) helt omskakad, jetlaggad och satt ur spel. Så idag har mitt humör kastats hit och dit utan någon som helst styrsel, vilket resulterade i att jag med vilt uppspärrade näsborrar och ilskna ögonbryn marcherade hem från spinningen, redo att slå ner vem som helst. Orsaken till min passionerade ilska? Instruktören hade under uppvärmningen bytt ut "Summer of '69" mot "Surfin' USA".

När jag kom hem tryckte jag i mig någonting brunt och fullkornsaktigt (misstänkt likt "bröd" à la Euroshopper) och nu känner jag mig något mindre mordisk. Men pojkvännen håller sig ändå, vis av erfarenhet misstänker jag, på rumslängds avstånd.

Dagens lista

Dagens väckning: telefonsamtal från Storbrittannien
Dagens frukost: nudlar med "orientalsmak"
Dagens duktighet: 10 km runt Nydalasjön till fots
Dagens "vill ha": digitalkamera, mp3-spelare och solsemester
Dagens "har råd med": en burk gem à 10 kronor från Lagerhaus
Dagens borde göra: städa toaletten
Dagens ska göra: kolla Oprah medan pojkvännen handlar middag :)

Pinsamt

Lika bra att vara ärlig. Det första jag gjorde efter att ha skrivit det första inlägget var (håll i er nu) att tappa bort min egen blogg. Jättepinsamt. Jag hade inte sparat addressen och helt plötsligt var jag utloggad och jag visste inte hur jag skulle komma in igen. Hade nämligen glömt bort mitt användarnamn under de 20 minuterna jag var inloggad och under någon svettig minut var jag riktigt osäker på om jag någonsin skulle få tillbaks min splitternya blogg.

Dagens visdomsord: Man saknar inte bloggen förrän den är förlorad i cyberspace.

Nyinflyttad

Efter moget övervägande har jag bestämt mig för att avsluta mitt msn-bloggande, ta steget över till Blogger och väl här kasta alla mina principer åt sidan och börja blogga på allvar. Jag som en gång i tiden svor dyrt och heligt på att jag aldrig skulle bli en av dom som urskillningslöst vräkte ur sig meningslösa åsikter på nätet. Men så gick det som det gick och här är jag nu. Och det inte helt motvilligt ska kanske tilläggas.

Mina "ny-blogg-löften":

1. Försöka uppdatera minst en gång om dagen (det är ju så trist att gå in på sin favoritblogg för att upptäcka att det senaste inlägget är från förra veckan). (Vi ser ju hur det går.)
2. Inte skriva sånt som inte ens jag tycker är intressant. (Sen kan ju min vad-som-är-okej-gräns ibland kan vara ruskigt låg...)
3. Försöka att inte överdriva med parenteser. (Svårt! Once you go parentes, you never go... nånting.) (Lovar att försöka dock.)

Nu: avsluta msn-bloggen.
Sen: göra pojkvännen sällskap i Manchester United-soffan.