På äventyr med (sjuk)syster

Syrran (som snart är färdig sjuksköterska) bad mig idag komma förbi hennes del av universitetet för en liten hälsokoll. Blodtryck, vikt, blodvärde och blodsocker skulle kollas. När vi kom dit så hade tyvärr alla stuckit och tagit med sig allt utom blodtrycksmätaren och stetoskopen så den lilla undersökningen blev pytteliten. Blodtrycket var bra och jag hade puls så nu känner jag mig redo för helgen. :)

När blodtrycket hade kollats så passade jag på att göra det jag alltid har velat göra, men aldrig vågat - jag lekte med stetoskopet! Glad som ett litet barn kollade jag att alla kroppsdelar hade puls. Tyvärr så hade jag ingen puls till en början, åtminstone inte där pulsen normalt brukar återfinnas, dvs. på bröstkorgen så jag letade vidare. Under bröstet, på ryggen, längst revbenen och slutligen halsen. Först när jag kom till halsen hörde jag något. Ett svichande ljud. "Ah, blodtrycket!" tänkte jag men så började blodtrycket låta konstigt. Nu är ju inte jag utbildad i sjukvård men det faktum att blodet gurglade kändes inte helt normalt. Mitt blod gurglade och puttrade. Med vad som måste ha varit en ganska så orolig min tittade jag på syster som höll på att explodera av skratt. "Det är inte du som låter!" sa hon innan hon vek sig dubbel. När jag tog ur stetoskopet ur öronen kunde även jag höra att det faktiskt var avloppet som lät och inte jag. Lättad tog jag systers blodtryck (och fick hennes hand att domna bort) och sen for jag hem.

Nu: fixa mig innan julfest
Sen: julfest

I valet och kvalet

Jag har inte sprungit nåt av de tre pass jag hade planerat den här veckan. Det är mörkt ute. Det är svinkallt inne och jag fryser som ett djur. Det är ännu kallare ute. Det tar en kvart att gå till IKSU. Det tar fyra sekunder att gå till soffan. Bra samvete och trötta sköna ben. Dåligt samvete och tjock mage.

Äh... Det blir väl IKSU då. Och sovmorgon imorgon.

När man inte har så mycket för sig

Öppna din sms-inbox. Tryck nedåt fem gånger. Öppna sms:et och läs, detta är svaret på första frågan. Gör likadant med resterande frågor.

Vad säger dina vänner om dig då du inte är i närheten?
"Har du en penna att låna?"
Ja, de säger de säkert.

Vad gillar folk bäst hos dig?
"ring när du är där"
Hm?

Vilken raggningsreplik faller du för?
"Det är helt sjukt, jag vet."
Njae... :)

Vad var det första du sa imorse?
"Ok, kommer efter jag värmt"

Vad är det sista du kommer säga innan du dör?
"Jag har tagit ett bord i mitten av UB"
Mycket möjligt. Jag kan se det framför mig: "Jag tog ett borhrkhrhk...hhh..." *faller ihop över lagboken och dör*

Vad säger personen som gillar dig mest just nu?
"Ok"

Så vad säger du under förspel?
"Ingen fara, jag räknade med den akademiska kvarten :)"
Haha! :)

Och efteråt?
"Var kan jag hämta ut pengar? Nära UB?""
Men snälla nån!

Några år senare har ni barn. Vad är deras första ord?
"DETTA ÄR SJUKT, SLÄNG DIG I VÄGGEN SAP"

Nu är de tonåringar. Vad lär du dem?
"Jo, Corona är det nog. Livet är hårt när man ska tjäna pengar."
Så sant.

Vad sjunger ditt favoritband om?
"Röda Rummet."

Planen för dagen

Aaaah, tog mig inte upp ur sängen imorse. Jag ville men kroppen var som bly. Och så ville jag kanske inte egentligen. Föreläsning i försäkringsrätt klockan åtta på morgonen i mörkaste vintern är inte det mest upphetsande jag kan tänka mig. Nu är jag utvilad och fylld med dåligt samvete och ska alldeles snart ge mig iväg till universitetet för att i panik läsa in det jag missade imorse. Det är min plan för dagen. Och ikväll, om allt gått väl, ska jag tända lite ljus och kanske till och med sätta upp en tavla eller två.

The ghost of christmas...

Systra mi har julpyntat hemma. Var hos henne idag och det är så fint, de har till och med köpt en julgran. Jag fick lite ångest för att jag inte har pyntat nåt alls (på flera år) och försökte förklara med ett: "jag har inte varit hemma så mycket på sista tiden..." Egentligen har jag inte varit hemma speciellt mycket senaste årstiden. Flyttkartonger står fortfarande kvar fast vi har bott här en månad snart. Och det är väl egentligen helt okej om det inte vore för att det är kartonger fyllda med kläder. Som används. Och sen läggs tillbaka i kartongen igen.

Hursomhelst, julpynt var det ja. Eller bristen därpå. När jag satt hos syrran och såg mig om i den välinredda, julstämningsfyllda lägenheten slog det mig: tänk om det är såhär det kommer bli? Hon kommer ha trinda (ja, trinda, det står alltid så i böckerna) och lyckliga barn som kryper runt (alternativ blir hissade i luften) och skrattar medans deras kära mor står och bakar lussebullar. Julgardiner existerar och i fönstret hänger en julstjärna, precis sådan vi hade när vi var små. Hos deras moster (alltså hos mig) råder misär. Mina barn (om jag haft tid att producera några) sitter och gråter i ett kalt hörn och drömmer vaga drömmar om jultomtar medans deras mamma skickar ett jäktat SMS om att hon kommer "alldeles på en liten stund, max tre timmar".

Shit, jag behöver inget Ebenezer Scrooge-spöke som kommer och hälsar på, det här klarar jag ju galant på egen hand! Det här måste styras upp.

Nu: skriva en lista på saker jag borde prioritera i mitt hem
Sen: sova ikapp (i ca 7 timmar, efter det: föreläsning)
Någon gång inom en förhoppningsvis snar framtid: inhandla, montera och sätta upp lite julpynt

"Det kanske är dags att flyga söderut?"

Jättekul darling.

Men faktum är att jag fäller. Eller fjädrar snarare. De senaste dagarna har jag hittat fjädrar lite här och var på mina kläder. I långkalsongerna. Utstickande ur strumporna. Fast i ryggen på t-shirten. Och ikväll när jag var och solade så hittade jag när jag var färdig, liten och ihopskrynklad på solbädden, en fjäder.

Det jag undrar är naturligtvis: vart kommer de ifrån? Vad vill de mig? Med en dunallergiker till sambo är lägenheten tämligen fjäderlös. Förutom jag då. Mystiken tätnar.

Kallt

Jag gillar kyla. Åtminstone gillar jag att vara lite småfrusen framför att vara varm och svettig. I den förra lägenheten hade vi 26 grader varmt, till och med när det var mulet och svalt ute. Här är det kallt. Dagen börjar oftast såhär:

1. Väcks av mobilens väckarklocka. Huttrar till och drar täcket lite högre upp.
2. Laddar mentalt och...
3. ...kastar av täcket (och fleecefilten), lokaliserar strategiskt utplacerade ullstrumpor, drar på mjukisbyxor och supertjock fleecetröja. Allt inom loppet av fyra sekunder.
   

Hos oss är det svalt, minst sagt.

Dagens plan: köpa en inomhustermometer
Nu: sen frukost (pga sen uppstigning)
Sen: sent plugg (av samma anledning)

Varför du inte ska köpa begagnade böcker

Tjejen jag köpte min bok om skadestånd av verkar ha nån slags fetish för gröna överstrykningspennor.
Jag undrar bara... vad är poängen med att göra såhär? Då kan man ju lika gärna färga hela boken grön och skaffa sig en vit överstrykningspenna. Eller nåt.

Höst i Umeå

Jag vet att jag uppdaterar alltför sällan, men... det är mycket nu.

Det här är nog den värsta tiden på året. Förr tyckte jag att januari/februari var värst för att de var så tråkiga och bleka men nu vette tusan... November är inte så kul söder om Jokkmokk. Tur att man har fina vänner som drar med en på diverse roligheter och räddar en från att torka ihop inne på biblioteket. Bildbevis följer.

Bilder från ett dansgolv. Insparkssittningen i oktober för att vara exakt.

En av många förfester på Pilgatan; Kajsa, Fröken Frank och jag.

Jag och Karin.

PopUp och Moneybrother! Efter ett fjortisinfall trängde vi (jag och Kajsa) oss längst fram och stod och hoppade och sjöng med i alla två låtar vi kunde. Skitkul. :)

Det var inte helt lätt att ta sig fram kan jag säga. Eller ens att röra sig.

Mera Moneybrother.

Och helt apropå ingenting: det här är utsikten från vår balkong! Man kan till och med ana fjäll längst bort... tror jag...

Tala klarspråk kära vän

"I norra norrland blir det..."
"...och längst kusten blir det..."

Vad är meningen med att peka ut olika områden på kartan när det ser ut såhär:
Säg som det är kvinna! Det blir skitväder. I hela Sverige. Punkt slut.

Medium

Sitter just nu och slötittar Medium och jag måste bara få uttrycka min sympati för mediumets man! Visserligen är det synd om henne som måste drömma om mord och lik varenda natt, men allvarligt talat, hur kul kan det vara för hennes stackars karl? Som vareviga natt väcks av hustruns plötsliga inandning när hon sätter sig upp i sängen, spänd som en fjäder och med galen stirrande blick.
- Hon kommer dö!
- Vem, mumlar han som nyss hade en fullt normal dröm, antagligen om bilar.
- Flickan!
- Vilken flicka? gäspar han plikttroget medan han försöker minnas den där fina röda bilen i drömmen.
- Hon! I trädet/skogen/båten/den jättevanliga platsen som kan vara precis vart som helst på hela jorden!

Stackars karl. Aldrig får han sova.

Ett år äldre

Ett år visare?

Alla har varit så himla fina idag på min födelsedag! Middag, presenter och gömda blommor under sängen... En helt fantastisk dag. :) Tack hörni. Synd att man inte kan göra det här oftare. ;)

Vi flytt int'. Nå mer.

Nu är det verkligen ett tag sen jag uppdaterade! Men mycket har hänt också. Bland annat så har vi flyttat till den nya lägenheten och jag hoppas verkligen mina framtida barn kommer att trivas här för

1. jag trivs så sjukt bra och vill aldrig härifrån och
   
2. jag kommer aldrig orka flytta igen. Någonsin.
   

Först bor man i kartonger i en evighet. Sen försvinner tiden och helt plötsligt ska allt packas som man inte har kunnat packa tidigare. Och sen ska det bäras och köras hit och dit och när man väl är klar så ska den gamla lägenheten städas ur. Som tur är hade vi fantastisk flytt- och städhjälp och nu är allt klart. Puh.

Trots att jag har längtat hit i flera månader nu så kändes det ändå lite vemodigt att låsa dörren till M-vägen för sista gången. Vår första "riktiga" lägenhet tillsammans. Den första tiden i Umeå. Vårt hem under de senaste åren. Så när vi skulle gå ville jag liksom avsluta det hela på nåt fint sätt.
-Farväl lägenheten, sa jag och puttade på pojkvännen så att han skulle förstå allvaret i situationen och själv säga några fina avslutande ord innan vi stängde dörren till det förflutna.
-Ja, farväl, säger han. Du har varit lika jobbig att städa nu som du alltid har varit.