Det lugna livet

Mitt i en dröm där jag av någon anledning håller att övertyga mamma om att en orm faktiskt är ett jättebra husdjur väcks jag av små sylvassa tänder som sakta sjunker in i min högra stortå. Mollykatt känner sig tydligen ensam och försöker få lite närhet. Jag somnar om medan hon spinnandes kloar mina smalben.


Vaknar lite senare och ägnar förmiddagen åt att leka hemmafru. Skjutsar mamma till jobbet. Äter lunch ute. Lämnar lillebrorsan på dagis och stöter där på en väninna (just det, väninnor, såna har man nämligen som hemmafru) just ska hämta sin dotter från samma avdelning. Styr upp en tjejmiddag eftersom hon och den andra väninnan ändå råkade ha fixat barnvakt till ikväll. Kör hem volvon och möts av två hundar och en katt som blir alldeles lyriska över mänskligt sällskap. Brygger kaffe. Klappar en hund. Klappar en katt. Får en sorgsen blick av den andra hunden. Klappar den också. Svarar på några mail.

Nämen det här livet skulle man väl kunna tänka sig? Allt jag behöver är en hund, en katt, en fantastisk man och ett hus. Och en volvo.