Myndighetshumor

- Det heter inte "jag går till jobbet". Det heter "jag skrider till verket".

Hihi.

Det är sånt som man tycker är roligt efter att ha andats myndighetsluft lite för länge.

Så kan man ju inte ha det. Nu lämnar jag landet.

Liniment gjorde ung kvinna sinnesförvirrad

Linimentet gjorde nog tricket! (Eller så gjorde överdoserandet att jag blev sinnesförvirrad och tillfälligt färgblind vilket ju också skulle kunna förklara ett och annat.) Jag sprang nämligen min första mil någonsin i söndags!!

Det var förövrigt inte alls meningen. Jag tänkte nämligen som mest pressa mig att springa 7,5 km (det längsta jag sprungit någonsin innan) och skulle därför följa gröna slingan på elljusspåret.

För att riktigt kunna klargöra hur mongo man blir av att springa i allmänhet och av att ha alldeles för mycket liniment i kroppen i synnerhet ska jag nu redogöra, kilometervis, vad som utspelade sig i mitt huvud. I punktform.

• Vid 3,2 km: "Grön markering för den längsta banan och svart för den näst längsta, pff, vilket påhitt!"
• Vid 6,5 km: "Om jag överlever det här ska jag lägga in mig"
• Vid 7,2 km: "Snart, snart, snart"
• Vid 7,7 km: "Kanske hörde jag fel, kanske var den 7,8 km?" (inga ugglor i mossen här inte)
• Vid 8,1 km: "Kanske de har förlängt banan för att..." (kom inte längre än så i tankegången men det kändes som att en fullt rimlig förklaring skulle kunna utgöra slutet på meningen)
• Nånstans mellan 8,1 och 8,5 km: "... vänta nu..." (lång paus, säkert 300 meter lång) "sa inte Anna nåt om att det fanns en 10 km-slinga..? Det skulle ju kunna betyda att eftersom jag valde grönt som är färgen som märker ut den längsta slingan..."
• Vid 8,5 km: "... så kan det hända att jag springer på 10 km-slingan. Hmm. Iofs, 85% är ju ändå Ab-nivå, nu när jag har chansen kan jag ju lika gärna spika!" (Vansinnigt nördigt att tänka i betygstermer men det var det enda naturliga just då.)

Och sist men inte minst...

• Efter 10 km och påväg hem på cykel: "Det värsta som skulle kunna hända just nu är att jag blir överkörd och dör innan jag hunnit regga det här träningspasset på funbeat."

Oss insmörjare emellan

Alldeles snart ska jag ut och springa med Anna på Ormberget. Som förberedelse på veckans längsta pass tänkte jag därför smörja in vaderna med liniment för att så länge som möjligt undvika kramp. Insmörjningsvanans makt visade sig dock vara stor och istället för att trycka ut en klick lagom för två vader så trycker jag ut en pöl lagom för en hel kropp.

Jaha. Så vad gör man när man står med massa liniment i händerna?

"Här ska inget förfaras" tänkte jag naturligtvis och började smörja in vaderna och knäna. Och låren. Och skinkorna. Snart är båda benen helt vita av salva och det börjar kännas lite löjligt.

Men så tänker jag på när K smorde in hela kroppen med tigerbalsam och helt plötsligt känner jag att jag nog är i gott sällskap ändå.

Favoritplatsen

"Pris ske Gud, här kommer skatteåterbäringen!"

En i dagarna stadigt återkommande statusuppdatering på facebook. Och vad mer kan jag säga än: varsågod.

Inte för att jag antyder att jag är Gud eller så. Men efter att ha granskat e-deklaration efter e-deklaration i en månads tid anser jag mig berättigad till att skamlöst säga varsågod till alla som yttrar tacksamhet.

Lite självgod, ja. Men vad fasen.

Dagsformen

Dagens väder: spöregn (men det hindrade dock inte...)
Dagens träning: joggingrunda runt Skurholmsfjärden
Dagens kompensation: gratis middag (inklusive dryck) på Färjan valfri solig kväll som plåster på såren för tidigare nämnda magbesvär (de som var så pass illa däran att de stannade hemma från jobbet fick lite extra bonus utöver det. Faktiskt en riktigt fin kompensation, I like.)
Dagens citat: "Jag föredrar att vara långsur." - Sverker "ska det vara såhär va va" Olofsson
Dagens planer för morgondagen:

Matförgiftning

Först trodde jag att jag hade ätit för mycket linfrön. (Tydligen kan linfrö omvandlas till cyanid i kroppen om man äter för mycket.) Hela natten och hela morgonen har jag alltså mellan magkramperna svurit över de där fröna som jag i jakten på antioxidanter har strösslat på filen i tid och otid.

Men så kom jag till jobbet (något mör ska tilläggas) och en av kollegorna frågar mig hur jag känner mig i magen idag.

?

Det visade sig att av oss åtta som gick ut för att äta buffé igår har samtliga fått diverse magbesvär. En kom aldrig till jobbet. Två gick hem under förmiddagen. Fem samsades om att frekvent utnyttja myndighetens faciliteter.

Dagens hälsotips är alltså: ät linfrön, det är nyttigt. Ät däremot inte buffén på Olivers. Åtminstone inte inom den snaraste framtiden.