torsdag 25 juni 2009

A picnic for babies

Sa var vi antligen i Indien! Glomde sjalvklart usbkabeln pa hotellet sa det blir inga bilder den har gangen men nasta gang jag ar vid en dator ska jag forsoka lagga upp lite bilder sa ni far se hur det ser ut har .

Vi landade i New Dehli kl halv fyra pa morgonen lokal tid (ca 12 pa natten svensk tid har jag for mig), vi hade da rest i 27 timmar och var lite slitna och hade svullna fotter. Hela resan gick dock jattebra och jag agnade hela flygtiden till att lara mig anvanda endast hogerhanden att ata med da vansterhanden ar oren (bajshanden). Det gick sisadar och hardcorehindun som satt till hoger om mig sag lite acklad ut till och fran.

I Dehli var det 43 grader varmt och nar vi landade sa blev vi hamtade av en man som jobbade pa Hare Krishna Guest House dar vi skulle bo. Efter 300 meters korning bestamde jag mig for att fran och med nu alltid lita helt och fullt pa vem som an korde oss annars hade jag behovt narkos varje gang vi skulle fardas nagonstans. Trafiken ar verkligen helt galen och har ett system som innebar ett flitigt anvandande av tutan och som visserligen fungerar men som inte ar nagot for den akradde. Omkorningar ingar i korstilen och att byta till motande trafiks fil ar inget problem ens om det ar i en helt blind kurva med en bergvagg pa ena sidan och ett stup pa den andra. Det galler som sagt att lita pa sin chaffis.

Dehli var annars inget att rekommendera. Vi hade som mal att ta oss till jarnvagsstationen for att boka biljetter men det var helt omojligt. Den lag bara en liten bit bort men eftersom det star "turist" skrivet i pannan pa os sa blev vi attackerade av forsaljare och Ricksha-chaufforer varenda sekund. Vi fick inte aka vart vi ville och agnade flera timmar pa en turistinformation dar "Al Pacino" (som mannen tyckte sig vara lik) forsokte salja pa oss en resa till Kashmir. Det verkade faktiskt jattevackert och vi overvagde ett tag att kopa det (trots UD:s varningar(!), sa bra var han...) innan vi kom pa att det var till "Himalaya Hills" vi ville, och hela tiden hade velat (trots att vi for en stund blev blandade av saljsnacket), och inte till det "riktiga" Himalaya.. Al Pacino sagade var resplan och sa att vart resmal inte ens var riktiga berg. "That's where we send our babies for picnic!" Till slut lat han oss iallafall boka en bil till Shimla efter manga om och men.

Igar anlande vi hit till till Shimla som ligger pa ungefar 2400 meters hojd. Jag trodde faktiskt inte att man skulle marka av hojden men efter de forsta 300 strappstegen upp till hotellet kunde jag inte langre lyfta min egen kropp och an mindre min ryggsack. Det kandes lite pinsamt men jag betalade faktiskt chaffisens kompis for att bara upp min vaska... Sjalv lag jag och flamtade pa en sang och efter flera minuters vila lag pulsen anda pa hundra slag i minuten. Nu ar vi alla mer acklimatiserade men att undviker anda att ta trappor i onodan da det gor en halvt svimfardig av anfaddhet.

Shimla ar hur vackert som helst och vi kan strosa helt fritt pa marknaderna utan att bli antastad vilket ar riktigt skont. De enda som egentligen kommer fram till oss utover en och annan forsaljare och tiggare ar skolbarn och deras foraldrar som vill ta foton pa oss. Antligen far jag mina fifteen minutes of fame! :)

For tillfallet sitter jag pa turistinformationen dar vi just har bokat en resa till Manali imorgon. Efter det ar planen att vi ska aka vidare till Naggar for att dar ga en tur under nagra dagar till Malana. Efter det hagrar Dharamsala dar vi tankte hanga lite med Dalai Lama for att sa smaningom dra oss ner till Dehli igen och darifran till Bangalore den 5:e juli.

Jag uppdaterar sa fort jag kan igen och ska da forsoka ladda upp lite bilder ocksa. Nu blir det lite snabbt facebookande och sen mat nanstans. Jag hor av mig!

1 kommentar:

Anonym sa...

spännande med indien, ska följa din resa här :) hoppas allt går bra!

.