Av principskäl var jag emot hela Facebookgrejen. (Som lunar fast ännu mer utlämnande. Alla andra har det. Ingenting är privat.) Men precis som jag vek för trycket när jag skaffade en blogg så kastade jag mig huvudlöst in i Facebookgapet. Man blir ju nyfiken.
Men hur skrämmande är det inte att allt man gör registreras? "Klockan 16.02 blev Liselott vän med den och den", "Klockan 16.05 uppdaterade hon sin hemort", "Klockan 16.16 petade hon sig i näsan"... Och det faktum att redan innan jag registrerat mig så fanns jag där? På bilder tagna av främlingar och vänner, namngiven och allt.
Jag har fortfarande inte bestämt mig för vad jag tycker om hela grejen. Men på nåt sätt känns det bättre att själv vara med och på så sätt ha koll på var "jag" befinner mig. Keep your friends close liksom...
1 kommentar:
and your enemies ändå closare?
Facebook. Ja du. Sak samma som all annan registrering. obehag. Fast allt man gör på internet registreras ju. Det är ju så fast man inte tänker på det. Lite läskigt.
Men du är ju ingen brottsling och inte heller jag...så jag tror inte det är så farligt. Allt man gör på ex. Lunar eller familjeliv dokumenteras ju också. Om det behövs en polisrapport i saken så finns ju allt registrerat.
Så på ett sätt kan offentligheten vara ett skydd för den som är ärlig. Eller?
Skicka en kommentar