onsdag 17 december 2008

Av plast är du kommen...

Sony Ericssons mobiltelefoner är skit. Jag ångrar bittert dagen då jag övergav min gamla, trofasta, stabila, något tråkiga Nokia för en bländande lila skönhet som gick och hängde sig redan efter några dagar. Det har dock hittills aldrig slutat i tårar, den har hittills bara låtsas dö för att så fort man petar på den komma tillbaks med ett skratt. Och hur gulligt det än må vara med en skämtsamt labil mobiltelefon så kan det bli rätt tröttsamt i längden.

Och igår så var det helt plötsligt inte på låtsas längre. Jag skulle lägga in ett nummer och upptäckte att skärmen återigen var svart-grå (inte helt av, inte helt på). Suck och stön. In med av-knappen. Inget händer. Ut med batteriet, följt av in med batteriet. Nada. Stendöd. Totalt och oåterkalleligt utom all räddning.

Så nu är jag mobillös. Känns väldigt old school.

Inga kommentarer:

.