Effektivitet

...gör mig glad.

Anledningen till att jag alltid kommer i sista sekunden? Jag har inte dålig tidsuppfattning eller överskattar minutrarnas längd. Jag är bara helt enkelt väldigt effektiv. Tre minuter innan jag måste gå för att hinna till jobbet i tid: gå nu och ha tre minuters marginal eller passa på att byta sängkläder? Självklart byter jag ju sängkläder! Så är ju det gjort iallafall. (Sen att det tar fyra och en halv minut istället för tre och att jag sedan inte lyckas hitta passerkortet på noll sekunder vilket faktiskt gör mig försenad är... sånt som jag jobbar på.)

Idag strosar jag runt i korren. Dricker kallt kaffe i pyjamasbrallor. Renskriver protokoll. Dagens mest tillfredsställande ögonblick hitills var när jag satt och renskrev och kände mig sådär olustig och okoncentrerad som jag ofta gör när jag gör något som jag måste men som är tråkigt. Då slog det mig att jag var tvungen att ringa CSN. Och istället för att sluta renskriva och istället ringa och samtidigt få ännu mer olustkänslor för att jag inte kan slutföra det jag börjat med så skriver jag medans jag sitter i telefonkö. Friden som sänkte sig över mitt hjärta under de minutrarna jag fick utlopp för min simultankapacitet var helt obeskrivlig. Nu gäller det bara att hitta ett sätt att utnyttja detta som mycket som möjligt. Nån som behöver hjälp att ringa myndigheter? Jag har massor att läsa och behöver få lugn och ro.