Jag har börjat spinna en hel del på senaste tiden. De första gångerna ångrade jag mig så fort uppvärmningen satte igång, men nu känns det riktigt kul att ge järnet och känna ögonbrynens funktion. Jag funderar till och med på att köpa såna träningsbyxor som alla spinningveteraner använder, alltså: svarta, skittajta och som slutar nedanför knät. Men utan den där grymt sexiga vadderingen som vissa hardcorespinnare har. Nånstans måste man ju dra gränsen.
Jag och K diskuterade igår vilken idiotisk träningsform det egentligen är. Utomhus är det äntligen vår med ljumma vindar och kvällssol. Inomhus, i IKSU:s spinningsal, är det mörkt och trångt med luften fylld av svett från tidigare pass. Och ändå tränger vi ihop oss där, ett femtiotal människor, utrustade med vattenflaskor och handdukar för att i 70 minuter cykla på stillastående cyklar, alla med blicken fäst på den vältränade och superhurtiga masspsykosledaren längst fram.
1 kommentar:
"masspsykosledaren". haha du är rolig och jag gillar din blogg. igår var jag på spinning och hon som ledde det passet var heelt galen. (tänk dig att hon ställer sig upp och slänger med huvudet i takt med musiken och också lite som en häst som ställer sig på bakbenen vrider på huvudet) Men spinning är skönt. Men skönare är det att springa och det ska jag göra nu ;)
Skicka en kommentar