tisdag 20 oktober 2009

Vad gör man inte i vetenskapens namn?

Efter att ha fått svara på frågor om min menstruationscykel, luktat på spritpennor och gjort ordförklaringtest var det dags för den fysiska undersökningen. Jag blev vägd, fick bloddtrycket och pulsen undersökt och det hela avslutades med att jag blev mätt. Inte bara på höjden, nej då, höjden är för nybörjare. Höjden, midjan, höfterna och mängden underhudsfett i min vänstra överarm mättes med instrument som självaste Lombroso skulle ha gillat. Jag kan inte för mitt liv förstå vilket samband mitt gäddhäng har med minnet, men å andra sidan, det är väl det forskarna ska ta reda på. Vetenskapen alltså, vilket påhitt.

Jo, just det. Innan jag gick blev jag utrustad med fem provtagningsrör; fyra som jag ska spotta i (vid vissa förutbestämda tidpunkter) och en som jag ska kissa i. Jag kan göra det vilken dag som än passar mig och det går bra att förvara proverna i kylen tills vi ses nästa gång.

Note to self: Fråga Frida i korridoren om om hon har något emot att jag förvarar lite urin på hyllan ovanför hennes i kylskåpet.

Inga kommentarer:

.