Nu blev det ketchupeffekt på bloggandet helt plötsligt.
Hyllorna är uppe nu iallafall. Syrrans pojkvän, även känd som slagborrens rätte ägare, kom som en räddare i nöden och pekade ut rätt sorts pluggar så allt löste sig till slut. Men jag kan ju säga att jag förstår varför så många par skiljer sig i samband med renoveringen. Man är verkligen inte sitt bästa jag med håliga väggar på samvetet och cementdamm i strupen.
Jag upplevde även idag för första gången ett starkt hat mot att bo i hyreshus. Det har aldrig hänt förut, jag har alltid varit den som propagerar för kvartersvärdar och kollektiva tvättstugor. Tills idag vill säga. Snor på spegeln i hissen, en söndersliten ytterdörr (går inte längre att stänga --> svinkallt i trapphuset) och en stulen tvättid inklusive kräk i tvättmaskinen var vad som fick bägaren att rinna över. Jag vill ha ett eget hus. Och en egen Martin Timell.
1 kommentar:
Men kära granne. Om du sagt ett ord om att du skulle borra kunde jag ha lånat ut min far :P För han har varit på arbetsläger hos mig i helgen. Haha
Skicka en kommentar