Ah vilken dag. Jag glömde passerkortet hemma och kom följaktligen inte in på min arbetsplats. Och klockan 06:19 är alla andra (icke-skift-jobbande) kollegor fortfarande hemma och snusar så chansen att smita in med någon är därmed minimal. I brist på bättre idéer klättrade jag därför upp i brandstegen och skrämde därefter livet ur de slumrande nattjobbarna genom att banka på rutan.
Dagen förflöt extremt långsamt. Varmt ute, kvavt inne, skitigt hår och håriga ben. Kunderna var ständiga irritationsmoment när jag läste på om flyttstädningar. (Försöker intala mig om att jag visst vill bo kvar i den lägenheten vi har nu.)
Äntligen hemma är jag för trött för att riktigt bry mig om det fantastiska vädret och överväger sängen istället. Jag har åtminstone inte, som jag tidigare försäkrade pojkvännen om att jag skulle göra, strypt mig själv med en anvisad kabel. Känner mig hundra år gammal idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar